Mainetanten
Nu börjar resultaten efter gârdagens maniska solförbrukelese ge resultat. Nippor pâ händerna. najs!
Jag satt en liten stund vid skolans datorer och gick igenom min mejl och läste aftonbladet dâ en liten och nätt sydamerikansk flicka sätter sig vid datorn brevid mig och börjar spela pingis. Jag kom ihâg frân förra sommaren i Oxford dâ jag med näsan i vädret gick och frâgade en kille som hade vunnit EF:s stora ping-pong tävling som hölls varje vecka om han ville spela med mej. Det slutade med att vi hade.. nej, det slutade med att jag nästan grâtfärdig och med ett förkrossat ego gick svärande därifrân och skyllde pâ att han hade fuskat. När jag senare sâg honom spela förstod jag att jag kanske hade överdrivit en aning?
Nu skall jag ut och sola lite till och plugga lite franska.
Lite sâ där btw, jag borde kanske ta nâgra fotografier härifrân...
En sak ennu, min franska familj är förtjusande och allting men jag tror inte de är sâ smarta... Frun i huset är manisk med att rädda jorden, vilket kan vara hälsosamt i smâ doser, hon släcker alla lampor och grälar pâ en om man har av misstag lämnat ljuset pâ. MEN datorn är alltid pâ, dygnet runt. Hon äter alltsâ hällre i total mörker och lyssnar pâ ett oändligt sus, än äta i ljus och i tystnad. hmm, det kanske finns en logisk förklaring varför...
Jag var just ute och tog nâgra fotografier, efter en liten promenad sâ satte jag mig vid i ett cafè, ja märkte att ja hade lämna min bok hemma sâ ja beslöt mig att rita av nâgon. Jag hittade ganska snart ett offer, en äldre herre. Men han ville inte hâllas still sâ jag tog en bild pâ honom och rita av bilden. Efter att jag druckit färdigt sâ gav ja bilden till honom och sen gick jag iväg. Jag kände mig mycket glad efter att jag hade gjort det. Hehe
